SOMMARGÄST: Fredrik Wass

Vi som aldrig sa midsommar.
Dusty Springfields hesa och avmätta röst tränger fram genom värmedimmorna på Götgatan. Det sociala spelet kallat gågata flämtar böljande fram och tillbaka. Det är gott om turister, men inga altruister. I deras väg står fanatister, anarkister, folk som kallar sig själva artister. Några skamimpregnerade reklambyråassistenter tågar i parad, i par. Några känslomässigt skuldsatta krönikörer möts i skratt, utan kraft.

Själsligt avfall rinner ner från Mosebacke. Vid slutet av backen står de empatiskt svältfödda och försöker fånga upp resterna. Några lyckas och slukar ivrigt det de hittat. Andra flackar med blicken och gråter på insidan. De gråter för sin oförmåga att känna. Deras tårar är inte känslosamma. Deras tårar är kondensvatten från ett kallt hjärta. De är slavar under sitt kön. De är män.

"Love is kind of crazy with a spooky little boy like you" sjunger Dusty. Solen smälter sönder det som finns kvar av vett och sans. Bortom asfaltsångorna springer männen med kvävda skrik. Det är över för dem. De bor inte här längre. De passar inte här nu. De springer för att rädda det lilla som finns kvar av en gammal tid. Men det är för sent.

Vi springer runt hela året på könsbarrikaderna och jobbar hårt på att frigöra oss från normen. Sen blir det sommar. Då sätts alla progressiva tankar åt sidan för stund. Upplysta "fina killar" som slänger sig med ord som könshabitus och kvinnoseparatism blir helt plötsligt pompösa patriarker med en öl i ena handen och en grillvante i den andra. Midsommar är den inofficiella högtiden för könsrollsnostalgin. Då kan vi äntligen få ha det som förr i världen. En fristad. En oas av lugn efter ett tufft år, som förvisso gav oss känslan av att något var sjukt fel när Per Ström härjade i debatten. Och vi stod tyst vid sidan av, utan att protestera.

Midsommar var the untouchable gender conference of the year. Och du var bjuden. Men bara om du kunde reglerna. Med "vi" menar jag du. Med "du" menar jag mig själv. Kan du spela spelet?


Fredrik Wass är frilansande redaktör, skribent och föreläsare och bloggar på Bisonblog samt på Kajen.