2006 tar slut nu

Okej. Jag har blivit perifer. Asynkron. Fel ute. På sätt och vis är det skönt och jag överväger att fortsätta livet bakom lyckta dörrar ytterligare ett par dagar. Jag är frånvarande, som om konstant på lugnande, jag har gjort med mig själv som man gör med sitt äldsta par älskade jeans när man köper nya, man lägger dem på ett bra ställe och tänker att man visst ska fortsätta använda dem men det blir liksom aldrig av. Jag har stängt av mig själv men är fortfarande standby men hittar inte fjärrkontrollen och orkar inte gå fram hela vägen till teven. Eller så. Jag vet inte hur det gick till men jag vaknade i morse och kände mig helt förbrukad. Jag kanske redan har använt all min energi för tvåtusensex. Jag kanske inte kommer att säga något roligt igen förrän efter årsskiftet. Vi får se.

Och allt som kretsar alls kretsar kring Dexter. Jag vet inte, jag vet inte om det är riktigt sant, för just nu känns det som det bästa jag sett i rörlig bild på över ett år. Så bra att jag tyckte det var läskigt att gå och lägga mig efter att ha seriekollat fyra avsnitt igår, nu har jag bara säsongsavslutningen kvar. It gets to me, jag kan inte värja mig från Dexter, jag kan inte sluta tänka på det.

Julen är bara ett "kommer snart" ifrån oss. Det känns inte alls. Jag förstår inte riktigt vad jag förväntar mig att jag ska känna heller, den där riktiga julkänslan var väldigt länge sedan jag hade, ändå liksom tror man att det ska skölja över en, jingelbälls och krissmaskarål hela dagen, oh helga natt, tror att det ska infinna sig en särskild stämning; godhet och samhörighet, tolerans. Typ. Men sen kommer mamma till stan och vi flyger till tomten i Finland och firar med storbroren och dennes förlovade och katter och lilla villan där som de byggt och kanske några snöflingor. Då kanske det blir mysigt i alla fall. Och vi kan skicka luren mellan oss på julafton och prata med pappa som sitter ensam, eller värre med ett gäng narkoarslen någonstans, och vi kan försöka låta uppmuntrande och han kommer att säga att han i alla fall ätit lite julskinka och så, han kommer fråga om vi har det bra och vi kommer att säga ja, sedan läser jag i två dagar och sedan är julen slut. Och det har oftast varit ganska bra.

Då och då är jag övertygad om min egen förträfflighet, jag är övertygad om att det märks, Jonny säger att jag har minst lika stor hybris som han, idag är inte en sådan dag, idag känns det som att jag ingenting har att säga.

Vi ska ha nyårsfest här i den underliga bostaden i Hägerstensåsen. Ambitionen än så länge är jävligt hög, hoppas vi orkar styra upp, annars blir det simpelt men med mycket folk. Alla som har mitt eller Robins eller Oscars nummer är bjudna. Hör av dig om du har lust. (Om du inte har någons nummer och exceptionellt gärna vill närvara så får du nog det också.)